Jungmanstina

Så var det då äntligen dags! Nerverna var på spänn innan jag drog bort gardinen från fönstret imorse, men premiärtitten på land för första gången på en vecka gick bra.
Det 292 meter långa fartyget gled fint med lotsen in i hamnen i Halifax, Canada.

Klassen splittrades ganska fort upp då vi var några få som var väldigt sugna på att gå till Fairwiew cemetery. Det som är speciellt med den är att där ligger ett antal personer från Titanickatastrofen begravda inklusive några svenskar. Jag som är ganska intresserad av Titanic tyckte såklart att det var ett måste att besöka den kyrkogården!
Till min besvikelse så var det inte jättespeciellt eller fint ordnat där gravarna var, men visst högg det till lite i hjärtat när jag såg Alma Paulsons (29-årig svenska) gravsten där hon och hennes fyra barn på 8,6,4 och 2 år låg begravda. Tänk att vara hennes man som antagligen väntade på dem i Amerika...Brr,jag ryser!


Överskådsbild av gravarna från 1912...

Utan någon karta tillhanda så irrade jag och fyra klasskamrater vidare in mot stan. Någon gång när vi började inse att vi inte skulle hitta av oss själva så gick vi in på en bensinstation och frågade om vägen. Björn hittade en kartbok som han började bläddra i och visade sig ha en utmärkt stadskarta.
Det var först senare ute på trottoaren som vi alla insåg att den där kartan tydligen kostade pengar och även den lilla hopvikbara kartan som Björn stoppat i innerfickan. Med hjälp av snattade kartor för ett värde på cirka 20 kanadensiska dollar hittade vi tillslut ett café i närheten av centrum där vi prick klockan 10 bestämde oss för att vila våra frusna rumpor och tröttna fötter efter en timmes promenad från hamnen. Där inne började vi snacka med tre kanadensiska killar som gav oss lite tips om Halifax, men som mest blev imponerade av det svenska skolsystemet som är gratis för oss alla som vill plugga. 
Det tänker jag inte på så ofta, men man ska nog vara tacksam att man bor i Sverige ibland. Det är inte många andra länder som kan erbjuda gratis utbildning på högskolenivå och sedan även bjuda dem på en femveckors-resa över Atlanten:)

Väl nere i "city" så visade det sig att i princip hela staden inte vaknade förrän 12 (förutom alla grupper av joggare som vi mött under morgonen) så det blev inte mycket till shopping tyvärr. Men jag kan ialla fall verkligen säga att jag varit i Halifax då jag har gått,gått,gått och gått runt där idag.

Cirka en och en halv timme efter utsatt avgångstid lämnade vi Halifax bakom oss och styr ny kosan mot nästa destination som är NEW YORK! :D

 
Det är svårt att ta bilder utan blixt, men här har jag lyckats fånga lite av det fina när vi gled ut från Halifax i eftermiddags. Staden såg så stor och fin ut därifrån bryggan!

Pssst. Har precis ställt tillbaka klockan ytterligare en timme så nu har vi Eastern time och ligger alltså sex timmar efter svensk tid. Tror det kommer vara så i en vecka ungefär...